En ny samverkansarena blir katalysator för morgondagens kompositprodukter

Syftet är solklart – att möjliggöra innovationsutveckling för fler företag när det gäller fiberkompositer. Och startskottet går på Elmia Subcontractor.

– Storföretag eller start-up, vi jobbar med alla för att påbörja en innovationsresa.

Det säger Sammy Pergament, projektledare för ”Samverkansarena förfiberkompositer”, ett storskaligt samarbete mellan Piteå Science Park och RISE i Piteå där man beviljats 8 miljoner fördelat över 3 år för att stimulera produktutveckling, materialutveckling och nya tillverkningsmetoder med fiberkompositer som gemensam nämnare.

Fiberkompositer är ett viktigt spetsområde i Piteå med omnejd. Historien sträcker sig 50 år tillbaka i tiden, från starten av Asea Plast som var pionjärer inom området fram till dagens Hitachi Energy där man jobbar med utveckling och tillverkning av avancerade fiberkompositer för högspänningsapplikationer, såsom isolatorer, cylindrar till lindningskopplare och kraftledningsstolpar.

– Det här är en stor arbetsgivare lokalt vilket har skapat förutsättningar för etablering av andra underleverantörer och värdekedjor inom fiberkomposit, säger Sammy Pergament.

Parallellt med utvecklingen inom näringslivet lokalt bildades också forskningsinstitutet SICOMP som idag är en del av RISE.

Många nya företag har knoppats av under resans gång.

Inom klustret SWE-CIC (Swedish Composite Innovation Cluster) finns idag sex lokala företag i Piteåregionen som tillsammans med Piteå Science Park och RISE verkar för att stärka innovationskulturen både vad gäller tillverkningsmetoder och användningsområden för fiberkompositer. Med fiberkompositer som utgångspunkt skapar SWE-CIC samarbeten och utvecklingsprojekt där man kompletterar varandra och samverkar för att ge nya kundprojekt maximal lyftkraft.

– Vi kan idag erbjuda den allra främsta innovationsmiljön och testbädden när det gäller utveckling av fiberkompositer, konstaterar Sammy.

I Piteå finns RISE testbädd för fiberkompositer som ger unika förutsättningar för validering av produktegenskaper och tillverkningsprocesser.

Den här miljön vill man nu göra tillgänglig för fler. Projektet ”Samverkansarena för fiberkompositer” öppnar dörren för alla företag, stora som små, som vill ta del av det starka nätverk som etablerats i kraftfältet där näringsliv, akademi och offentlig sektor möts.

– Storföretag eller start-ups, vi jobbar med alla som vill påbörja en utvecklingsresa eller bli en del av denna framåtlutade värdekedja. Det här projektet gör det möjligt för oss att jobba lokalt, nationellt och internationellt. Det här gör vi för hela Sverige, säger Sammy Pergament.

Startskottet för projektet går på Elmia Subcontractor den 12–14 november. Composite Service, ett av SWE-CIC:s medlemsföretag, ställer ut i monter D05:19 och Sammy Pergament liksom Ulf Westerberg, senior advisor i projektet, finns på plats som representanter för Piteå Science Park och alla medlemmar. Här hoppas man på många goda samtal med mässbesökare.

– Vi vill visa på vår position och på möjligheterna som finns med fiberkomposit. Är man det minsta nyfiken ska man komma förbi oss för att bolla idéer och tankar, säger Ulf Westerberg.

”Det finns unika möjligheter för branschutveckling i norr”, säger Ulf Westerberg, Piteå Science Park; Peter Larsson, vd Composite Service Öjebyn; Sammy Pergament, Piteå Science Park.

Peter Larsson, vd Composite Service, är lika entusiastisk:

– När det handlar om kompositer finns det nästan inget vi inte kan göra inom SWE-CIC. Potentialen är enorm och med ny projektperiod kommer vi kunna vidareutveckla de deltagande bolagens affärsmässighet och med det hoppas vi på att skapa nya affärer.

Kickstarten på mässan ser de alla som en stor möjlighet.

Ulf Westerberg berättar om ett tidigare möte på Elmia Subcontractor när SWE-CIC ställde ut. En monterbesökare fick se en prototyp av en biobaserad komposit bestående av papper och biohärdplast. Tack vare mötet med SWE-CIC kunde besökaren, som var innovatör, komma upp till utvecklingsmiljön i Piteå och ta konceptet till nästa nivå för att nå ut till kunder inom möbel- och fordonsindustri.

– Här fick de jobba med utveckling för att se bland annat hur avancerat du kan forma materialet, vilka styrkeegenskaper det har och hur tåligt det är mot väta. Validerade processer och produktegenskaper genererade information som man kunde ge vidare till investerare och tack vare detta kunde man resa 300 miljoner SEK för att bygga upp en produktionslinje. Idag är PaperShell samarbetspartner bland annat till varumärken som Polestar. Och allt började med ett möte i Elmias monter.

Nya material och nya processer är viktiga områden för utvecklingen av framtidens fiberkompositer.

– Vi pratar om material som kommer från en traditionell bakgrund där flertalet är fossilbaserade. Trenden går mot nya, biobaserade material men de kan ännu inte leverera samma prestanda som exempelvis kolfiber som ju är extremt starkt och samtidigt lätt, säger Ulf Westerberg.

När det gäller just kolfiber finns dock möjligheter att framställa materialet av lignin och kolfiber kan även framställas helt biobaserat idag med utgångspunkt i biometanol. Det är dock inte kommersialiserat än.

– Hållbarheten är en jätteviktig fråga för den gröna omställningen, men biobaserat är inte alltid enda vägen. Du måste se till användningsområdet, till exempel när du har artiklar som har en livslängd på 30–40 år och specifika egenskaper såsom starka, isolerande och rostfria, exempelvis isolatorer i en transformator. I vissa lägen bör man försvara fossila material när de bidrar med så unika egenskaper,
säger Ulf.

Fakta 

Samverkansarena för fiberkompositer

Projektet som drivs av Piteå Science Park och RISE pågår under tre år. RISE är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom materialområdet polymera fiberkompositer. Med sin spetskompetens och sin testbädd hjälper man medverkande företag att utveckla den specifika produkten och tillverkningsprocessen. Piteå Science Park hjälper företag i den senare delen av innovationsresan där produkten ska ut på marknaden. Finansiärer är Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Piteå Kommun och Sparbanken Nord.

Text: Gabriella Mellergårdh Foto: Anders Westergren