Här gnuggas geniknölarna för framtiden
Vad är en återvinningsbar förpackning? Hur klarar vi kravet på 10 procent PCR i livsmedelsförpackningar? Häng med till Ljungby så söker vi svar.
– Vi har fått möjligheterna att titta framåt för att vara med som stöd och bollplank till våra kunder. Man kan väl säga att det är lite som att spå i kristallkulan, säger Mats Jeppsson.
Han leder arbetet på Emballator Innovation Center i Ljungby, det center som har blivit navet för gruppens elva enheter och deras delade ambition att utveckla förpackningslösningar för framtiden.
Fem personer jobbar heltid med fokusområden som hållbara material, nya förpackningar och processer och lång hållbarhetstid för att exempelvis minska matsvinnet. Här testas idéer och nya material för att hitta återvunna lösningar med så bra egenskaper som möjligt.
– Det här centret föddes ungefär samtidigt som Single-Use-Plastics-direktivet, berättar Mats.
Förpackningsföretaget Emballator Group ställde sig den viktiga frågan: Vad kommer att hända med våra produkter? Hur behöver vi rusta oss för framtiden? Det dröjde inte länge förrän också PPWR seglade upp på himlen, EU-förordningen som säger att alla förpackningar på EU-marknaden ska vara återanvändbara eller återvinningsbara senast 2030.
Tillsammans med Maria Edqvist Schultz, Emballators hållbarhetschef, spenderar Mats dessutom en hel del tid på standardiseringsarbete i Design for Recycling. Här handlar det om utmanande frågor:
– Vi tittar bland annat på att ta fram riktlinjer för vad som är en återvinningsbar förpackning inom exempelvis rigid PP och PE, för här finns inga tydliga riktlinjer i PPWR idag. Det här är ett sätt för oss att vara med från början, säger Maria.
Innovationscenter med framtidsfokus för allt ifrån formsprutade plasthinkar och burkar till formblåsta flaskor och extruderade tuber. Mats Jeppsson och Maria Edqvist Schultz.
2028 ska EU-kommissionen besluta om vad som ska räknas som återvinningsbar förpackning och då ta Design for Recycling i beaktande.
Standardiseringsarbetet bygger på ett brett samarbete mellan tillverkare, återvinnare, varumärkesägare och intresseorganisationer inom förpackningar.
– Det är jättebra att man tar hela förpackningsindustrins kunskap i beaktning, för det är inte enkelt för EU-kommissionen att ha all den här kunskapen, konstaterar Maria.
En annan utmanande fråga som man jobbar hårt med är PPWR-kravet på 10 procent PCR i livsmedelsförpackningar.
– Du kan inte få tag på så rena strömmar av PCR idag, och även om vi hittar en källa – hur ska den räcka för att förse alla tillverkare av livsmedelsförpackningar?
Barriäregenskaper, termiska analyser, hållfasthet och slagstyrka? Christian Olsson, polymerspecialist på Emballator Innovation Center, har svaren.
Arbetet med PPWR lämnar fortfarande en del frågor utan svar då tilläggslagstiftning återstår. Maria nämner artikel 29 i PPWR som den kanske absolut största utmaningen:
Av försäljnings- och transportförpackningar såsom sträckfilm, straps, hinkar och behållare som exporteras mellan länder i EU ska 40 procent ha ett etablerat system för återanvändning. För transportförpackningar inom ett EU-land ligger samma krav på 100 procent.
– Lösningar för återanvändning är en utmaning och Emballator är med i dialogen om den slutliga utformningen i Sverige, säger Maria.
Att Emballator som grupp med totalt elva producerande enheter i Sverige, Finland, Frankrike och Storbritannien kan avsätta resurser på det här sättet för att förbereda sig är en sak. Hur ska ett mindre företag inom förpackningsindustrin klara utmaningen?
– Läs på. Vänta inte. Det är mitt råd. Det här är en stor omställning. Jobba med frågorna. Är mina förpackningar återvinningsbara? Annars får de inte sättas på marknaden efter första januari 2030. Vi vet ännu inte vad en återvinningsbar förpackning är, men vi kan inte vänta på svaret. Vi måste söka svaren själva, säger Maria.
Mats konstaterar att det är en spiral av lärande:
– I slutändan kommer alla att få ta del av kunskapen men om du ser om ditt hus nu, bygger samarbeten, testar produkter och material, då har du en konkurrensfördel. Och börja köra återvunnet så snart som möjligt, även om det är svårare och dyrare. Det tar tid att ställa om.
Text & foto: Gabriella Mellergårdh
