AM-tåget rullar – är du med ombord?

Allt fler företag upptäcker potentialen i additiv ­till­verkning, från innovation till effektiv serieproduktion. Vi tittar på­ ­nyttan för plastindustrin!

Under de senaste åren har synen på additiv tillverkning (AM) förändrats i grunden. Tekniken, som länge förknippats med prototyptillverkning, har fått en allt tydligare roll i produktion och företagsstrategi.

– Vi ser att fler företag börjar förstå den fulla potentialen i AM – inte bara som ett verktyg för snabb produktutveckling, utan som en strategisk tillverkningsmetod för komponenter och serieproduktion, säger Lars Isaksson, forsknings­ingenjör vid Umeå universitet och ordförande i SVEAT.

  Lars Isaksson.

Förändringen drivs av flera samverkande faktorer. Utvecklingen av maskinteknik och nya polymerer och kompositer med förbättrade mekaniska och termiska egenskaper gör tekniken alltmer relevant för funktionella slutprodukter. Samtidigt bidrar designfriheten till innovation genom att möjliggöra komplexa geometrier som tidigare var omöjliga.

Isaksson lyfter också fram hur riktade utbildningar och en ökad förståelse för design för additiv tillverkning (DfAM) stärker utvecklingen. Den pågående digitaliseringen och automatiseringen av produktionsflöden gör dessutom AM till ett skalbart och kostnads­effektivt alternativ.

Från verktyg till slutprodukt

För plast- och gummiindustrin finns flera lovande användningsområden. Verktyg och fixturer är fortfarande kärnapplikationer – men med dagens material­kombinationer kan AM-tillverkade formverktyg nu klara betydligt högre belastningar.

Även reservdelar, eftermarknadsprodukter och individanpassade lösningar inom ortopedi, dental­teknik och andra hjälpmedel är områden där tekniken växer snabbt. För att möta krav på kvalitet och säkerhet har ­branschen utvecklat standarder och riktlinjer specifikt för AM.

– En tidig fysisk prototyp säger mer än tusen ord, konstaterar Isaksson. Han betonar vikten av att funktionsdrivet designa för AM redan i produktutvecklingens första steg. Då kan flera funktioner integreras i en och samma komponent – exempelvis kanaler, fästen eller flexibla zoner – vilket förenklar montering, minskar vikt och sparar material.

Kunskap, investeringar och standardisering

Trots framstegen finns hinder kvar. För många små och medelstora företag är investeringskostnaden för maskiner, mjukvara och utbildning en utmaning. Dessutom krävs en bredare satsning på kompetensutveckling – både inom maskin- och materialsidan, men framför allt på konstruktionsnivå. Genom ökad kunskap om programvarornas algoritmer och topologioptimering kan produkterna designas smartare och mer resurseffektivt. Detta är en stor och viktig fråga för kompetensförsörjningen.

– Vi behöver en fortsatt satsning både på ingenjörsutbildningarna men också på de redan yrkesaktiva konstruktörerna som behöver få möjlighet till fortsatt kompetensutveckling inom AM, säger Lars.

Standardisering och kvalitets­säkring på maskin-, material- och processnivå är också avgörande för att garantera spårbarhet, särskilt i säkerhetskritiska tillämpningar.

En självklar del av framtidens produktion

Framöver ser Lars Isaksson hur AM kommer att bli en naturlig del av den integrerade produktionen, där automatisering och AI får en allt större roll.

– Innovation är fortfarande ­människans område, men tekniken runt omkring oss blir alltmer intelligent. Det är ett spännande skede för hela AM-branschen, konstaterar Lars.

Text: Gabriella Mellergårdh

SVEAT

SVEAT verkar för att stärka AM branschens konkurrenskraft genom kunskapsspridning, nätverkande och opinionsbildning. Genom utbildningsstipendier, designutmaningar och samverkan med mässor skapar föreningen mötesplatser för branschen och göra det enklare för fler att upptäcka möjligheterna med additiv tillverkning. SVEAT drivs av medlemsföretag.