Plast som resurs – när cirkularitet lyfter samhällen
Hur kan plastavfall bli en väg ut ur fattigdom? I Tamil Nadu, Indien, pågår ett projekt som förvandlar skräp till försörjning och samtidigt stärker miljön.
I Indiens kustregioner är plastavfall ett växande miljö- och hälsoproblem. Samtidigt lever många i fattigdom utan tillgång till formella arbeten.
Brist på fungerande avfallssystem gör att stora mängder plast hamnar i havet, en utmaning som kräver både social och miljömässig innovation.
Längs Indiens sydöstra kust blandas vardagsliv med drivor av plast, metall och glas. För tusentals människor är det inte bara en synbar miljöskada utan också en inkomstkälla. De kallas waste pickers och samlar in återvinningsbart material, ofta utan skydd eller stabil inkomst.
Avfallshanteringen är bristfällig, vilket gör att stora mängder plast hamnar i havet. Samtidigt lever miljoner indier på mindre än två dollar om dagen. I detta komplexa landskap försöker projektet Coastal Circularity hitta en väg som kombinerar fattigdomsbekämpning med cirkulär ekonomi.
– Vi vill visa att lösningen på miljöproblemen kan gå hand i hand med social och ekonomisk utveckling, säger Ulrika Sundblad, Fundraising & Partnership Manager på Hand in Hand Sweden.
Genom att stärka människors entreprenörskap inom återvinning kan vi både minska plasten i havet och öka inkomsten för familjer som tidigare levt i extrem fattigdom.
Projektet, som pågår mellan 2024 och 2028, omfattar 10 000 kvinnor och män i 14 kustdistrikt i Tamil Nadu. Genom utbildning i ekonomi, hälsa, miljö och entreprenörskap ska deltagarna gå från att vara avfallsplockare till wastepreneurs – småföretagare som bygger sin försörjning på cirkulära principer.
Utbildningen sker i tre steg: Engage, Educate och Empower. Först kartläggs deltagarnas situation och behov, sedan följer grundläggande utbildning och tillgång till utrustning som skyddskläder och digitala verktyg. Målet är långsiktigt, att skapa över 1 000 avfallsrelaterade nya företag, öka inkomsterna med minst 20 procent och bygga upp hållbara återvinningskedjor i regionen.
– Vi ser redan hur kvinnors självförtroende växer, hur barnen får möjlighet att gå i skolan och hur lokalsamhällen blir renare och tryggare, berättar Ulrika. Det är en cirkulär rörelse, där varje liten förbättring leder till en större.
För plastbranschen visar projektet en annan sida av cirkularitet där återvinning inte bara handlar om material, utan också om människor. Coastal Circularity är ett exempel på hur innovation, lokalt engagemang och globalt samarbete kan skapa verklig förändring, för både hav och människor.
– Vi kan lära mycket av initiativ som kombinerar ekonomisk och ekologisk hållbarhet, menar Ulrika. Att se plast som en resurs i stället för ett problem öppnar för nya sätt att tänka både i Indien och globalt.
Text: Lena Sumedrea
