Slopad plastpåseskatt vinst för miljön
Plastpåseskatten blev en kortlivad historia. Man tänkte rätt men gjorde helt fel. Idén var att minska resursförbrukning och nedskräpning.
Men innan skatten infördes stod plastbärkassarna för ynkliga 0,2 procent av nedskräpningen. Skatten gjorde heller ingen skillnad på om plastbärkassen producerats av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara.
Och resultatet av skatten blev att hushållen köpte papperspåsar och avfallspåsar på rulle. Papper som är ett tyngre alternativ som bidrar till större utsläpp och avfallspåsar på rulle som ofta produceras av fossila råvaror.
– Om Sverige ska nå klimatmålen så krävs styrmedel som bygger på vetenskaplig grund och som gynnar en cirkulär ekonomi. Kvotplikten för återvunnen plast är ett sådant exempel. På sikt hoppas vi även att regeringen inför ett förbud mot plastförbränning, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM.
