Sveriges plastflöden - Från kartläggning till handling

Naturvårdsverkets kartläggning visar att Sveriges plastflöden är komplexa, återvinningsgraden låg och data bristfällig. Samtidigt ökar trycket på regioner och kommuner att minska användningen av engångsartiklar och utveckla cirkulära materialflöden. Hur gör man i praktiken?

När Naturvårdsverket nyligen presenterade sin senaste kartläggning av plastflöden blev slutsatsen tydlig: vi har fortfarande stora kunskapsluckor. Den mesta plasten bränns, återvinningsgraden är låg och vi vet alldeles för lite om stora strömmar som bygg, ­sjukvård och textilier.

För en region som Region Jönköpings län är frågan högst konkret. Plast är vardag i vården, från förkläden och förpackningar till skyddsutrustning. Regionens hållbarhetsprogram hade målet att till 2025 minska klimatpåverkan från prioriterade förbrukningsartiklar med 15 procent jämfört med 2019. Utfallet 2024 visar i stället en ökning på 3 procent.

– Det här visar att vi måste tänka nytt, säger Maria Cannerborg, miljöchef och verksamhetschef miljö, beredskap och säkerhet i Region Jönköpings län.

– Vi kan inte bara räkna på volymer. Vi måste se på hela flödet, från inköp till användning och avfallshantering, och skapa system som fungerar i praktiken.

Maria Cannerborg

Just nu testas flera pilotprojekt

Från engångs- till flergångs­material. Inom kort startar ett pilotarbete där verksamheter erbjuds nära stöd i omställningen. Miljö- och beredskapssamordnare kommer tillsammans med verksamheten att identifiera produkter som kan ersättas med flergångsalternativ, testa dem i praktiken och följa upp resultatet. När byten fungerar sprids lösningen vidare så att fler enheter kan börja erbjuda använda flergångsmaterial.

Cirkulära förkläden på Länssjukhuset Ryhov. Här inleds ett pilotprojekt där förkläden samlas separat och återvinns till nya, upp till sju gånger. Logistikflödet utformas i samarbete med leverantörer för att säkerställa att modellen fungerar i vårdens vardag.

Regionrådet Per Eriksson menar att frågan är större än bara klimatet:

– Plast i vården är också en beredskapsfråga. När pandemin slog till såg vi hur sårbart systemet var. Genom att utveckla ­cirkulära flöden stärker vi både miljön och vår förmåga att klara kriser.

Slutsatsen? Det finns ingen enkel lösning. Men det finns mycket att göra och Region Jönköpings län visar att det går att gå från ord till handling.

Per Eriksson

Text: Lena Sumedrea

Vill du veta mer?

Rapporten Plast i Sverige, kortversion

Läs mer om Region Jönköpings läns hållbarhetsprogram och hållbarhets­redovisning:

Hållbar utveckling, Region Jönköpings län

Kartläggning: Mer än en miljon ton plast