Hållbar upcycling – trash to treasure
Ökad återvinningsgrad med fler materialkällor är en vinst både för klimat och ekonomi. Textilspill och gamla fiskenät blir eftertraktad ny råvara.
Textilåtervinning är högaktuellt sedan årsskiftet och återvinningsanläggningar svämmar över av inlämnade textilier. Så hur långt har vi kommit i möjligheten att förädla återvunna polymera textilier till plastcompounds?
Polykemi Group har nyligen investerat i ny utrustning i Kunshan, Kina som gör det möjligt att processa plastråvara från ett bredare spann av källor som annars gått till energiåtervinning. Bland annat kan man återvinna polyamidfibrer från produktionen av kläder och mattor.
Men det var faktiskt här i Sverige som Polykemi introducerade tekniken först, på dotterbolaget Rondo Plast i Ystad. För lite drygt ett år sedan investerade man över tio miljoner kronor i en plastkompaktor som sammanpressar produktionsspill och en kompletterande klippmaskin som klipper sönder längre eller tilltrasslade bitar av fiber och rep.
Då var man först i Sverige med tekniken som hanterar plastmaterial med så pass låg densitet att den tidigare inte kunnat användas.
Plastkompaktorn gör det möjligt att återvinna plastmaterial med låg densitet.
Det handlar om industrispill från textilindustrin men också plastfilm, etiketter, damm och spån.
– Tekniken bygger på att vi klipper och maler ner råmaterialet och därefter omvandlar det till den form (agglomerat) som vi kan hantera på våra extrudrar, berättar Patrik Lindqvist, Kategoriansvarig för återvunnet material.
Textiltrassel klipps ner, mals och omvandlas till en form som kan hanteras i extrudern.
– Vår uppgraderingsprocess omfattar även homogenisering samt tester av de mekaniska egenskaperna för att säkerställa en jämn och hög kvalitet från batch till batch.
Det återvunna materialet ingår som en del av Rondos och Polykemis recepturer av tekniska compound som är helt eller delvis baserade på återvunnet material.
Här i Ystad har man nu möjlighet att återvinna fiber, rep och textil från polyamid förutsatt att materialet är rent och inte innehåller andra polymerer eller bomull.
– Detta gäller även andra polymerer så som PP och PBT, säger Patrik Lindqvist.
Nonwoven-spill från hygienindustrin och polyamidfiber från produktion av kläder och mattor blir till ny råvara hos Rondo Plast.
Tillskottet av den här lätta plastfraktionen gör att Rondo har ökat sin produktion av återvunnet material till uppemot 15 000 ton i årlig volym. Och intresset är stort hos kunderna, säger Patrik:
– Allt fler strävar efter att öka andelen återvunnet material i sina produkter nu när hållbarhet och cirkulära lösningar blir en allt viktigare del av deras verksamhet.
En annan avfallsström som seglat rakt upp på exklusiva designers och varumärkens önskelista är förbrukade fiskenät som är en av de riktigt stora bovarna bakom plastföroreningarna i havet. De stora ”skräp-öarna” i Stilla Havet bygger inte, som många tror, på ett berg av plastflaskor och sugrör. Till största del består det av övergivna fiskeredskap. Och återvunna fisknät har blivit bland de hetaste materialen för tillverkning av designmöbler och andra inredningsdetaljer. Prisbelönta och hyllade svenska designstudios som Interesting Times Gang och Hyfer Objects har producerat möbler och inredningsdetaljer av biobaserade och återvunna material som bland annat består av återvunna fisknät. På Fotografiska Museet i Stockholm finns till exempel möbler som designats av Interesting Times Gang och Tengboms Architects och som tillverkats av återvunnen plast från skandinaviska vatten.
För att driva på utvecklingen inom europeisk återvinning av just fisknät har man i Portugal bildat Ocean Tech Hub som samlar experter inom marin teknologi, marin biologi, digitalisering och innovation. Rörelsen startade i den lilla fiskebyn Peniche där man började rensa upp i havet, och ringar på vattnet har sedan spridits till både Sverige och Norge där Ocean Tech Hub samarbetar med flera startups .
Patrik Lindqvist
VISSTE DU ATT:
- Fiskeindustrin genererar ungefär 50 procent av skräpet i havet, med allvarliga effekter på marina ekosystem.
Källa: Peniche Ocean Watch
Gabriella Mellergårdh, foto: Polykemi
