Verksamhet Plastikkirurgi inleder nu försök med att sätta in bioprintade implantat på människa. På bilden syns doktorand Kristin Oskarsdottir med en BioX-printer från Cellink. Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Den plastikkirurgiska verksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset inleder försök med 3D-printing för att rekonstruera mjukdelar till patienter, och att sätta in de första implantaten på människa.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, verksamhet plastikkirurgi, har jobbat med bioprinting under nio års tid.
– Det har gjorts många försök på djurmodeller, men helt 3D-printade implantat för människa finns inte i dag. De här implantaten kan skräddarsys för varje patient och på sikt kan man tänka sig att använda dem för att till exempel bygga upp bröst efter en bröstcanceroperation. Den stora vinsten är att kunna rekonstruera mjukdelar med kroppseget material som printas till önskad form, säger Lars Kölby, professor i plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Tekniken med bioprinting innebär att ett biobläck som innehåller levande celler och biomaterial 3D-printas för att skapa levande vävnadsmodeller, organ och andra biologiska strukturer. Sahlgrenska har haft ett nära samarbete med Paul Gatenholm, tidigare professor vid Chalmers, som uppfunnit det nanocellulosabaserade biobläcket som används i bland annat bioprintern BioX från Cellink.
– Rent praktiskt går det till så att en fettsugning görs av patienten. Fettet som tas ut prepareras sedan mekaniskt och blandas med biobläck. Små bitar printas och sätts in i kroppen igen, säger Lars Kölby.
I de inledande försöken sätts bitarna in i överarmens underhudsfett och tas bort efter ett antal månader. Förhoppningen är att den första patienten kan opereras under 2025 och man beräknar att de inledande försöken kommer att pågå under några års tid. Nu har sjukhuset också alla tillstånd på plats för att inleda försöken med att sätta in de första 3D-bioprintade implantaten i människor.
– Vi har gått en lång väg via EMA (European Medicines Agency), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och IVO för att lösa alla regulatoriska frågor. Under åren har vi stöttats av ALF-medel, Vetenskapsrådet, Vinnova, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Göteborgs Läkaresällskap med flera, säger Lars Kölby.
Läs mer:
