Från plastskräp till flakes i Lanna

Trasiga pulkor och läckande plasthinkar från hela Sverige får ett nytt liv på Stena Recyclings anläggning i småländska Lanna. Men mer kan återvinnas.

– Ja, idag är det bara 10 procent av all hårdplast i Sverige som materialåtervinns. Fler kommuner skulle behöva containrar för insamling av hårdplast på sina återvinningscentraler och kommuninvånarna behöver informeras om hur hårdplasten ska sorteras ut.

De flesta av oss vill ju hjälpa till, bara det är praktiskt möjligt, säger Jonny Wehrnlund, affärsområdeschef plast.

Bara 10 procent av all hårdplast i Sverige materialåtervinns. Här i Lanna hoppas man att återvinningsgraden ska öka.

Tar emot 15 000 ton hårdplast

För två år sedan invigdes en helt ny typ av automatiserad process för produktion av flakes vid Stena Recyclings anläggning i småländska Lanna. Från start hade man kapacitet att ta emot 15 000 ton hårdplast från hela Sverige.

– Och nu börjar vi närma oss den volymen som till största del består av mixad hårdplast från kommunernas återvinningscentraler, säger Jonny.
Som i alla uppstarter och faser av uppbyggnad har man haft en del utmaningar.

– Exempelvis har kvaliteten på den mixade hårdplasten varierat stort. Allt för mycket ovidkommande material skapar problem i processen.
Batterier, glas, metaller, trä och jord – men även plaster som inte ska finnas i en sådan här mix, som mjukplast, förekommer i många sändningar som tas emot i Lanna.

– Men detta är något vi arbetar med tillsammans med kommunerna för att få bättre kontroll, säger Jonny.

Kommunala beslutsfattare är möjliggörare”, säger Jonny Wehrnlund, som hoppas att fler kommuner ska införa system för återvinning av hårdplast.

Sortering, tvätt och densitetsbad

Hårdplasten som kommer in till Lanna bearbetas i flera steg. Jonny berättar:

– Processen består i stora drag av kvarn, ett par olika sorteringssteg för att avskilja mindre mängder av exempelvis järn, metall och folie. Sedan tvätt och densitetsbad och därefter polymersortering på flakesnivå med sensorteknik.

Sorterade flakes utgör därefter en bas för materialsammansättning i compoundering. Dvs det steg som krävs för att förbereda ett material för tillverkning av nya produkter/detaljer.

– Men vi har i dagsläget ingen compoundering själva, säger Jonny.

Processen är den första helt automatiserade i Sverige för produktion av flakes.

Text: Gabriella Mellergårdh

VISSTE DU ATT:

• Volymerna av plast blir allt större, trots ökad miljömedvetenhet
• Bara i EU använder vi 100 kg plast per person och år
• EU-kommissionens prognos är att plastproduktionen fördubblas på 20 år
• En utvecklad återvinning och återanvändning kan täcka 60 procent av EU:s plastbehov och minska koldioxidutsläppen med 50 procent

Källa: Stena Recyling