Danskutvecklad maskin med egen teknik
Niels Appel är vd för det nystartade företaget Blueprinter. Under de senaste sex månaderna har han arbetat med att få klart Danmarks första 3D-printer.
Hej Niels! 3D-print-tekniker har funnits i runt 30 år, men det är först nu som de uppmärksammas i media. Varför tror du att det är så?
– Det beror på att allt fler börjar använda teknikerna. Utvecklingen sker i synnerhet genom att priserna på hårdvaran börjar sjunka, och det gör att fler kan investera. Det finns idag modeller anpassade för hemmabruk. Användarvänligheten har samtidigt ökat. När den amerikanska flottan tar med en printer istället för ett helt reservdelslager och printar sina egna reservdelar i metall, eller när man kan printa en uppsättning tänder som sedan monteras i käkbenet, ja, då höjer folk på ögonbrynen.
Hur ser utvecklingen på området ut i Danmark jämfört med övriga Europa?
– Vi ligger på ungefär samma nivå som övriga Europa. Det finns dock inga siffror på antalet sålda printrar.
Vilka målgrupper säljer ni till?
– Vi har inte börjat sälja våra printrar ännu. Vi kommer dock att vända oss til små och medelstora företag som producerar, formger eller utvecklar fysiska produkter. Jag tror inte att vi kommer att nischa oss mot specifika industrier. Jag tror att ett företag som drar nytta av Blueprinter utvecklar produkter och har en egen utvecklingsavdelning. Det skulle kunna vara ett företag som erbjuder 3D-print som en tjänst till andra företag.
Vilka faktorer påverkar tillväxten i branschen?
– Pris, användarvänlighet och funktionalitet, egentligen en kombination av de tre.
Vilka hinder ser du för att vi ska få till en bredare användning av 3D-print som ett produktionsverktyg och inte bara en metod för att ta fram prototyper?
– Det har redan hänt. Idag printar folk i metall, i plast och nylon som ger en kvalitet i produkten som gör att den går att använda direkt. Begränsningarna ligger i produktionshastigheten.
Finns det en marknad i hemmaanvändarna – hur ser utvecklingen ut här?
– Hemmaanvändarna är en marknad med stor försäljningspotential. Även inom offentlig verksamhet, i synnerhet utbildningsinstitutionerna. Den totala marknaden har vuxit under senaste två åren med mellan 25-30 procent.
Ni har valt att basera er utrustning på tekniken Selective Heat Sintering, SHS, varför just denna teknik?
– Den är billig, enkel att använda och ger hög kvalitet. Dessutom kan tekniken utvecklas till fler material och/eller göras ännu billigare.
Det finns gott om 3D-printtekniker – SLS, SLA, FDM och SHS, för att nämna några. Vilka har störst potential och varför?
– Självklart tror vi på vår egen SHS-teknik, men jag tror att SLS-tekniken kommer att ta marknadsandelar och då också användas för skarp produktion och serietillverkning. FDM är mer för hemmamarknaden och SLA kommer att få det tufft, eftersom tekniken är komplicerad. Däremot tror jag att tekniker som DLP (Digital Light Processing) som använder ljus och inte laser, är bättre. De är också markant billigare och blir allt bättre.
