Återvinning – vinst på sista raden?
Plaståtervinning är potentiellt en global jätteaffär. Det handlar om planetens överlevnad men också om lönsamhet om vi ska nå hållbarhetsmålen.
– Såväl svensk som övrig europeisk plaståtervinningsindustri är på allvar hotad av osund utomeuropeisk konkurrens. Dumpade priser på billig, återvunnen råvara och nyråvara, i vissa fall märkt som återvunnen, konkurrerar ut den inhemska europeiska återvinningen. Detta i ett läge där stora investeringar behöver göras för att nå EU:s högt satta återvinningsmål, säger Henrik Oxfall, plastexpert IKEM.
Men det vi ser, konstaterar Henrik, är i stället minskade investeringar och i värsta fall konkurser.
– Kontroller och certifiering av importerad plastråvara blir avgörande för att säkerställa att dessa material uppfyller de hållbarhetskrav som ställs på europeiska återvinnare. Något som det beslutats om i EU:s nya förpackningsförordning och som skyndsamt behöver komma på plats, säger Henrik Oxfall.
Henrik Oxfall. Foto: Bengt Säll
Kvotplikter kan öka efterfrågan
Återvinningsindustrin i Europa drabbas också av höga energikostnader liksom en generellt vikande efterfrågan på grund av konjunkturen.
– Kvotplikter på innehåll av återvunnen plast kan vara ett effektivt styrmedel för att öka efterfrågan, menar Oxfall.
Detta är redan beslutat för förpackningar och förhandling pågår kring kvotplikter för fordon.
– Dock kvarstår problematiken med osund konkurrens utifrån. Varumärkesägare borde kunna göra mer genom att i högre omfattning efterfråga svensk eller europeisk återvunnen plast.
Europeisk plaståtervinning på tillbakagång
The Business Research Company, ledande inom globala marknadsundersökningar, har konstaterat att marknaden för plastrecycling växer snabbt, tack vare ökad efterfrågan på hållbara förpackningar och regeringarnas satsningar på att främja återvinning.
Engångsplast förbjuds, konsumenter blir mer medvetna och producenter får ett ökat ansvar. Men tillväxten för plaståtervinning är som störst i andra delar av världen – här i Europa är den på tillbakagång. (läs inlägget med rubriken "Fortsatt tapp för europeisk plast).
– Vi ser mycket allvarligt på detta. Europa har också plastavfall att ta om hand och vi behöver skapa så lokala flöden som möjligt ur ett resursperspektiv.
– Vi följer såklart utvecklingen och kan ju bara uppmuntra den som kan att köpa så närproducerad råvara som möjligt, säger Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket.
Åsa Stenmarck
EU:s cirkulära handlingsplan ska stärka efterfrågan och utbud
Jessika Roswall, EU-kommissionär med ansvar för unionens arbete för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, är medveten om utmaningarna för EU:s plastindustri. Hon konstaterar:
– Vi måste bygga affärsargumentet för en marknad för sekundära råmaterial.
Det är viktigt, menar Roswall, inte bara för kritiska råmaterial utan även för basmaterial som plast, stål och cement.
– Vi måste säkerställa att produkter återvinns, används och återanvänds så länge som möjligt, innan de blir avfall. Material måste förbli en del av värdekedjan så länge som möjligt enligt den cirkulära ekonomins logik, idag är vår ekonomi fortfarande för linjär.
The Circular Economy Act (EU:s cirkulära handlingsplan) kommer att hjälpa till att skapa den möjliggörande ramen genom att stärka både efterfrågan och utbudet, säger Jessika Roswall.
Jessica Roswall
Text: Gabriella Mellergårdh
